Överflöd, idyller och stora gester: Barockens måleri

Barockmåleriet fortsätter att imponera med sin unika prakt och överdådighet. Den kännetecknas av sin detaljrikedom, sina starka färger och dramatiska scener. Barocken, som uppstod ur renässansen, varade från cirka 1600 till 1750 och gav upphov till många konstverk som är kända än idag.

Berömda barockmålare inkluderar:

• Jan Vermeer,
• Michelangelo Merisi da Caravaggio,
• Rembrandt van Rijn,
• Peter Paul Rubens, och
• Jan Brueghel den äldre.

Religiösa och politiska kriser under barocken

Konsten från denna epok utstrålar en förtrollande skönhet. Barockstilen utvecklades dock under turbulenta tider. Till följd av trettioåriga kriget, absolutismen och motreformationen var samhället djupt splittrat och sargat.

Trettioåriga kriget var den mest drastiska händelsen under barocken. Som en direkt följd av reformationen från 1517 kastade det Europa in i en djup kris. Efter kyrkans splittring utkämpade protestanter och katoliker bittra strider mot varandra. Under det trettioåriga kriget utkämpades också strider om territoriella anspråk. Effekterna på befolkningen var katastrofala. Många människor dog under kriget, sjukdomar och epidemier spreds. Hunger och kyla krävde också många offer. Man räknar med att omkring en tredjedel av Tysklands befolkning miste livet under kriget eller till följd av kriget.

Adeln och överklassen levde ett lyxliv i stark kontrast till den stora delen av befolkningen som led nöd. I många europeiska länder växte absolutismen fram som den dominerande styrelseformen. Många monarker gjorde anspråk på att vara gudomliga auktoriteter och konsoliderade fullständig makt över staten och folket. Detta åtföljdes av förtryck och exploatering av majoriteten av landets befolkning. Den härskande klassen ägnade sig däremot åt en extravagant livsstil, levde i överdådig lyx och lät uppföra praktfulla byggnader.

Vid sidan av trettioåriga kriget och absolutismen präglade även motreformationen barocken. Den föregående renässansen hade genom Martin Luther och reformationen skakat om religionens grundvalar, vilket ledde till att katolicismen förlorade sin oomstridda ställning och protestantismen etablerades. Humanismen flyttade ytterligare fokus till människan och minskade kyrkans inflytande.

Under barocken vände denna trend delvis. Den katolska kyrkan lyckades begränsa protestantismens utbredning och stärka sin egen ställning. Bildkonsten, inklusive barockmåleriet, spelade en avgörande roll som kommunikationsmedel.

Det osäkra läget i Europa fick vitt skilda konsekvenser för adelns och folkets dagliga liv. Den härskande klassen frossade i lyx och anammade mottot "carpe diem" för att njuta av livet fullt ut. Samtidigt kämpade majoriteten av befolkningen för sin överlevnad och mötte dagligen död och lidande. För dem dominerade pessimism och dystra framtidsutsikter.

Den här epokens motsägelser återspeglades också i barockmåleriet. Genrescener skildrade till exempel glada festligheter, medan stilleben med sitt vanitasbegrepp påminde betraktaren om livets ändlighet.

De vanligaste temana i barockmåleriet

Vad är typiskt för barockmåleriet? Barockmåleriet drog nytta av den grund som lagts under den föregående renässansen. Konstnärerna under denna epok hade avsevärt breddat utbudet av teman jämfört med medeltiden.

Utöver avbildningar av adeln, prästerskapet och bibliska scener började även vanligt folk att bli motiv i måleriet. Dessutom lades grunden för landskapsmåleri och djurskildringar, som barocken tog till sig och utvecklade, och även introducerade nya motiv.

Barockmåleri: Scener ur Bibeln och mytologin

Bibliska och mytologiska teman var ett kännetecken för barockmåleriet. Under renässansen hade den katolska kyrkan förlorat inflytande på grund av reformationen, humanismen och interna konflikter. Så småningom återtog den sitt inflytande under motreformationen och använde bildkonsten som ett kraftfullt verktyg.

De sköna konsterna spelade också en viktig roll i denna process. Katolikerna använde sig av bibliska scener för att skilja sig från protestanterna. Bilderna var också tänkta att påminna de troende om att leva ett gudfruktigt och moraliskt liv. Kyrkan försökte uppnå detta med olika motiv: Den yttersta domen, himlen och helvetet varnade för ett syndigt liv. Sjukdomar och naturkatastrofer utlovades som straff. Men traditionella bildmotiv som Jesus, Maria, änglar och bibliska scener förstärkte kyrkans allestädesnärvaro.

Den växande populariteten för porträttmålning

Porträttmåleriet gjorde stora framsteg under barocken. Under denna epok blev beställningsmåleriet en viktig inkomstkälla för många konstnärer. Vid sidan av prästerskapet beställde rika köpmän porträtt. Även adeln fortsatte att vara en av de viktigaste beställarna av barockmåleri.

Den tidens absolutistiska härskare hade ett tydligt mål med dessa imponerande självporträtt. Porträtten var avsedda att demonstrera makt och imponera på betraktaren. Upprätta, dominerande kroppshållningar, lyxiga kläder och eleganta interiörer förmedlade monarkens auktoritet och överlägsenhet. Vissa barockkonstnärer valde dock att porträttera personer från lägre samhällsklasser, som pigor eller bönder.

Stillebenkonsten blev en symbol för förgänglighet

Under barocken växte stilleben fram som en ny genre. Avbildningar av livlösa föremål, helt oberoende av människor, hade tidigare varit sällsynta inom måleriet. Detta förändrades från början av 1600-talet. Många konstnärer inom barockmåleriet började ägna sig åt stilleben. De målade bl.a. blomsterbuketter, fruktkorgar, vapen, instrument och till och med jakttroféer. Särskilt anmärkningsvärda var de så kallade "Vanitas"-målningarna.

Landskapsmåleriet utvecklades till en självständig genre

Vid sidan av stilleben utvecklades landskapsmåleriet till en annan genre där människan inte spelade någon eller bara en underordnad roll. Rena landskap hade tidigare ansetts ovärdiga att avbildas i måleriet. I bästa fall fungerade de som bakgrunder eller miljöer. Först renässansmåleriet och senare barockmåleriet förändrade denna uppfattning i grunden. Naturen och djurlivet började uppfattas på ett annat sätt och upptäcktes som självständiga motiv.

Barockens landskapsmåleri avbildade nu vidsträckta terränger med berg, träd, fält, ängar, floder, sjöar och havslandskap med fartyg. Arkitektur, som slott, fästningar eller små byar, blev också ett favoritmotiv för målarna. Stämningen på platsen spelade alltid en särskild roll. Soluppgångar, solnedgångar, dimma och dramatiska molnformationer skapade en imponerande atmosfär.

Genre Scener som skildras Socialt liv

Inte bara stilleben och landskap utan även genremåleri fick en framträdande roll under barocken. Bibliska och mytologiska scener hade förlorat i popularitet på grund av reformationen. Istället riktade konstnärerna sin uppmärksamhet mot människors dagliga liv. De målade stora grupper av människor som ägnade sig åt mycket vardagliga aktiviteter. I barockmåleriet avbildades ofta festivaler, danser och familjeporträtt samt scener från det dagliga arbetet, t.ex. hushållssysslor eller jordbruk.

Typiska drag i barockmåleriet: Teknik och stil

Barockmåleriet har blivit synonymt med överdådig, intrikat och känslosam konst. Med hjälp av olika tekniker och representationsstilar väckte barockkonstnärerna sina målade scener till liv.

Barockmålning framstår som mycket verklighetstrogen

Ett slående drag i barockmåleriet är dess synnerligen realistiska avbildningsform. Konstnärerna lade stor vikt vid att få människor och föremål att se så naturliga ut som möjligt. För att uppnå detta arbetade de minutiöst med detaljer och proportioner på föremålen. Ljusförhållanden, perspektiv och rumsperspektiv spelade också en viktig roll i barockmåleriet.

Ett annat kännetecken för barockmåleriet som bidrog till det verklighetstrogna intrycket var dess livfullhet. De avbildade scenerna verkar ofta som om de verkligen är i rörelse. Konstnärerna fångade ofta figurer mitt i händelsernas centrum och avbildade dem i dynamiska poser. Kroppsspänningen och ansiktsuttrycken hos de avbildade drar omedelbart in betraktaren i scenen.

Genom livfull representation var det meningen att gränsen mellan måleri och verklighet skulle upplösas. På så sätt kunde budskap förmedlas på ett kraftfullare sätt. Ju mer realistiska scenerna var, desto lättare väckte de känslor och gjorde det möjligt för tittarna att knyta an till innehållet.

Barockmåleri: Drama och känslor

Konstnärerna strävade efter att avbilda föremål så realistiskt som möjligt, medan målningarnas innehåll, atmosfär och uttryck ofta var iscensatta och konstruerade.

Det fanns en tendens att överdriva och dramatisera bildscener. Vissa personer framställdes som särskilt aggressiva eller starka, medan andras skönhet framhävdes eller landskap gjordes onaturligt idylliska. På så sätt kunde konstnärerna förvandla sina målningar till särskilt sensuella upplevelser.

Ljus och mörker som verktyg för ökad livskraft och uttrycksfullhet

Barockmålarna använde sig också av olika tekniska hjälpmedel för att förstärka den intensiva och realistiska effekten av sina verk.

Dessutom använde målarna ljus och skugga för att tydligt definiera proportionerna hos människor och föremål, vilket fick dem att framstå som mycket tredimensionella. Ljus- och mörkerkontraster simulerade också rumsligt djup och fastställde föremålens placering i en scen. Dessutom använde konstnärerna kontraster som ett medel för att iscensätta och ge scenerna spänning och dramatik.

Vibrerande färger och "Impasto"-tekniken för intensiv atmosfär

Barockmålarna använde sig också av en speciell färgsättning för att förstärka intrycket av bilden. Deras färgpalett bestod främst av starka och intensiva färger. De använde färger för att betona betydelsen av utvalda bildobjekt. För betydelsefulla figurer och föremål valde de slående toner som rubinrött, silver, mörkblått, fylligt grönt eller guld.

För att göra sina målningar särskilt livfulla utvecklade barockmålarna en speciell teknik som kallas "impasto". Med hjälp av denna metod applicerade konstnärerna färg tjockt och ogenomskinligt på framträdande delar av duken. Detta framhävde inte bara specifika delar av målningen utan gav också ytan en något ojämn struktur, vilket bidrog till intrycket av dynamik och vitalitet.

Barockmåleri: Kända konstnärer och deras verk

Många av barockens konstnärer är än idag allmänt kända. Många målningar, vars motiv fortfarande är mycket populära idag, kommer från denna epok.

En av de mest betydelsefulla konstnärerna under denna tid var Jan Vermeer van Delft (1632-1675). Trots att han endast skapade 37 verk, lämnade hans relativt lilla produktion ett bestående avtryck. Den holländske målaren arbetade med olika genrer, bland annat historiemåleri, landskap och genrescener. Hans mest kända verk är dock ett porträtt: "Flickan med pärlörhänge" (ca 1665). Andra välkända verk är "Mjölkflickan" och "Flicka som läser ett brev vid ett öppet fönster".

En annan berömd barockmålare är Rembrandt Harmenszoon van Rijn (1606-1669). Den holländske konstnärens namn har blivit synonymt med mästerlig och mycket värdefull konst. Några av hans anmärkningsvärda verk inkluderar:

• "Självporträtt med Saskia",
• "Dr Nicolaes Tulps anatomilektion", och
• "Nattvakten".

Peter Paul Rubens (1577-1640), en flamländsk målare som är känd för sina överdådiga scener från religion och mytologi, liksom landskap och porträtt, är också anmärkningsvärd. Han är särskilt känd för sina avbildningar av nakna, yppiga mans- och kvinnofigurer.

• "The Adoration of the Magi",
• "De tre gracerna",
• "Bondedans",
• "Venus och Adonis", och
• hans Självporträtt från 1638.

En annan framstående person från Flandern var Jan Brueghel den äldre (1568-1625), även känd som "Velvet Brueghel" eller "Flower Brueghel". Han utförde stilleben ("Blomsterbukett"), landskap ("Flodlandskap"), religiösa verk ("Djuren som går in i Noaks ark") och historiska målningar ("Slaget vid Issus").

Många andra barockmålare är fortfarande kända och beundrade idag, t.ex:

• Michelangelo Merisi da Caravaggio (1571-1610),
• Diego Velázquez (1599-1660),
• Jan van Goyen (1596-1656), eller
• Annibale Carracci (1560-1609).

Deras verk, liksom många andra av epokens konstnärer, är än i dag högt uppskattade och fortsätter att dra till sig publik på många museer världen över.