Målning "Mor och barn" (1905), inramad
Målning "Mor och barn" (1905), inramad
Snabb information
ars mundi Exclusive Edition | begränsad, 980 exemplar | numrerad | certifikat | reproduktion, Giclée-tryck på duk | på spännram | inramad | storlek 77 x 63 cm (h/v)
Detaljerad beskrivning
Målning "Mor och barn" (1905), inramad
Ett utsnitt ur Klimts målning "Kvinnans tre åldrar", i vilken han fokuserar på moderskapet.
Original: Olja på duk, Galleria Nazionale d'Arte Moderna.
Upplagan har överförts direkt till konstnärens duk med Fine Art Giclée-processen och spänts upp på en spännram. Begränsad upplaga på 980 exemplar, numrerade, med certifikat. Inramad i handgjord, vitgyllene ram av massivt trä. Storlek 77 x 63 cm (h/w). ars mundi Exclusive Edition.
Producent: ars mundi Edition Max Büchner GmbH, Bödekerstraße 13, 30161 Hannover, Tyskland E-postadress: info@arsmundi.de
Kundrecensioner
Ramvariant: inramad
Einfach wunderschön, toller Druck, schnelle Lieferung. Immer wieder zu empfehlen!
Ramvariant: inramad
alles prima verpackt, Bild sehr gute Qualität, kann ich bestens weiter empfehlen
Om Gustav Klimt
1862-1918, österrikisk målare, känd representant för wiensk jugendstil
När Gustav Klimt (1862-1918) sedan länge var en känd konstnär, med sina väggmålningar på ett avgörande sätt hade präglat jugendstilen på Ringstrasse i Wien och var en av grundarna av Wiener Secession, skapade han sin "Gyllene stil". Inspirerad av bysantinska mosaiker lade han in ornamentala färgytor i en gyllene bädd likt infattade ädelstenar. I sina bildprogram skildrar Klimt människans livsresa, där hon, negativt påverkad av sina instinkter, finner förlösning i kyssen. Avbildningarna av kroppen har en subtil erotik, även om figurerna upplöses i ornamentala, geometriska färgytor. Denna stilistiska princip tillämpade han inte bara på sina parskildringar utan även på sina porträtt av förmögna damer och sina landskapsmålningar. Denna tvådimensionella stil är idag själva sinnebilden för Klimts intensivt färgstarka konst, som präglade hans verk först från 1905 och framåt.
Klimt var inte bara en mästare på guld och överflöd, han var också en lysande tecknare. Han producerade många teckningar under sitt liv. Oftast som förstudier till större verk.
Han var son till en gravör och lärde sig sitt yrke vid Wiens konst- och hantverksskola. Han sökte fortfarande efter sitt eget uttryck och hans tidiga verk präglades av Hans Makarts historicism, den konstnärliga prinsen i Donaumonarkin i slutet av 1800-talet. De unga målarna bildade ett konstnärligt partnerskap med sin bror Ernst och Franz Matsch och fick många uppdrag att dekorera de nya byggnaderna på Ringstrasse i Wien. Trapphusen till Burgtheater i Wien och Kunsthistorisches Museum vittnar om den gemensamma ateljéns historicistiska stil.
Som så många andra unga och fördomsfria konstnärer under fin de siècle vände Gustav Klimt också den akademiska traditionen ryggen i slutet av 1890-talet. Tillsammans med andra konstnärer grundade han 1897 "Wiener Secession", som han ledde som president fram till sin avgång 1905. Secessionens egen utställningsbyggnad är än idag en plats och ett tempel för den nya unga konsten.
Grafisk eller skulptural utgåva som initierats av ars mundi och som endast finns tillgänglig hos ars mundi eller hos en av ars mundi licensierad distributionspartner.
Giclée = härrör från det franska verbet gicler som betyder "att spruta, spraya".
Giclée-metoden är en digital tryckprocess. Det är en högupplöst utskrift i storformat på en bläckstråleskrivare med speciella, olikfärgade eller pigmentbaserade bläck (vanligtvis sex till tolv). Färgerna är ljusäkta, dvs. motståndskraftiga mot skadligt UV-ljus. De har en hög nyansrikedom, kontrast och mättnad.
Giclée-processen är lämplig för äkta konstduk, handgjort papper och akvarellpapper samt för siden.
Impressionismen, som uppstod i det franska måleriet 1870, har fått sitt namn efter Claude Monets landskap "Impression, Soleil Levant". Efter att först ha avvisats började den ett verkligt triumferande avancemang.
Målare som Claude Monet, Edgar Degas, Edouard Manet, Auguste Renoir och andra skapade motiv från vardagslivet, stads- och landskapsscener i ett starkt, naturligt ljus.
Impressionismen kan ses som en reaktion på det akademiska måleriet. Tonvikten låg inte på innehållet med dess strikta regler för målningens struktur, utan på objektet som det ser ut i varje givet ögonblick, i ett ofta slumpmässigt utsnitt. Verkligheten sågs i hela sin färgvariation i naturlig belysning. Ateljémåleriet ersattes av friluftsmåleriet.
Den ljusare paletten och upplösningen av fasta konturer åtföljdes av ett nytt sätt att hantera färg. Ofta blandades färgerna inte längre på paletten utan sida vid sida på duken så att det slutliga intrycket ligger i betraktarens öga med ett visst avstånd. I "Pointillismen" (med målare som Georges Seurat eller Paul Signac) drevs denna princip till sin spets.
Utanför Frankrike togs impressionismen upp av målare som Max Slevogt, Max Liebermann och Lovis Corinth i Tyskland, och av James A. M. Whistler i USA.
Inom skulpturen kom impressionismen endast till uttryck i begränsad omfattning. I verken av Auguste Rodin, som anses vara en av de främsta företrädarna, kan man se en upplösning av ytorna där spelet med ljus och skugga ingår i det konstnärliga uttrycket. Degas och Renoir skapade också skulpturer.